Denna jäkla höft….! Blev ju sövd för sjuttonde gången igår kväll. Dom lyckades inte dra den rätt då, utan sövdes igen vid femtontiden idag. Nu vid arton skulle jag sträcka på mig och kände "faaaaan nu gled den ur läge igen!" Röntgen visade på luxation.
Läkaren kom och nu är det fasta från midnatt och ytterligare en sövning imorgon på morgonen.
Detta håller på knäcka mig fullständigt! Det hela gjorde det inte bättre av att den sjuksköterska lite snäsigt undrade vad jag gjorde eftersom den hoppar ur led och att jag inte tydligen vet vad jag får göra eller inte göra. Men herregud, den hoppar
ju ur led helt oprovocerat. Jag känner verkligen att jag är en belastning för vården och hon hade inte behövt låta så. Ingen, allra minst jag vill vara med om detta!
Kvar på Ava. Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv. Det är bara tråkiga uppdateringar på blogg och Facebook. Men vad gör jag? Berättar om vad? Jo, vännen Monica var här innan idag det var väldigt trevligt! Hon hade med sig en jätte god kanelbulle och Pepsi Max. Det är uppskattat! En Fysio-terapeut frågade mig om jag saknar någonting. Jag tänkte efter några sekunder sen sa jag:
Jag skulle vilja kunna gå ut och ta en riktig rask promenad och att läsa en bok. Tänk att få kunna gå åka benen. Att bär vart man vill! Att kunna gå till bussen, att kunna gå omkring, intervall träna som jag gjorde tidigare, att gå sig riktigt, riktigt trött. Och efter min hjärnskada har jag inte kunnat läsa någonting. Synen gör det ju inte bättre heller men min hjärna orkar inte texter.
Kvar på Ava. Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv. Det är bara tråkiga uppdateringar på blogg och Facebook. Men vad gör jag? Berättar om vad? Jo, vännen Monica var här innan idag det var väldigt trevligt! Hon hade med sig en jätte god kanelbulle och Pepsi Max. Det är uppskattat! En Fysio-terapeut frågade mig om jag saknar någonting. Jag tänkte efter några sekunder sen sa jag:
Jag skulle vilja kunna gå ut och ta en riktig rask promenad och att läsa en bok. Tänk att få kunna gå åka benen. Att bär vart man vill! Att kunna gå till bussen, att kunna gå omkring, intervall träna som jag gjorde tidigare, att gå sig riktigt, riktigt trött. Och efter min hjärnskada har jag inte kunnat läsa någonting. Synen gör det ju inte bättre heller men min hjärna orkar inte texter.
Det var väl det.
Kommentera