Jag var flyttad till en högriskanstalt och var hejdlöst glad att slippa den förra vårdavdelningen. Solen sken igenom gallret på rastgårdens tak och jag hade musik i öronen. Visserligen var jag isolerad och fick inte träffa dom andra men jag var så glad
för jag fick inte lyssna på musik på psyk. Så jag tog några glädjeskutt och kände hoppet pirra i magen. Då skrek vakten:
- du får inte springa på rastgården!
Stilla undran om varför inuti men förstod att det inte var bra idé att fråga även om frågan var berättigad. Jag var själv på rastgården, skadade ingen och ingen såg mina glädjeskutt. Men så var det på rättspsyk.
Kommentera