OjDå vad har nu hänt? Det verkar som halva Vislanda har varit engagerade i var jag varit i eftermiddag. 🤔 jag körde lugnt och stilla på Bengta runt 14.30 till min syster med familj på landet utanför Vislanda. Vi hade jättetrevligt och jag tog sen Bengta
och körde hem, parkerade och gick in och la mig. Det var rätt kyligt, så jag hade på mig en fleecejacka. Dessutom har den fickor som passar bra för mobilen.
Vid runt 16.20 kollade jag mobilen och såg att den var på ljudlös och jag hade flera missade samtal och sms från hemtjänsten och nåt från pappa. "Ring mig snarast" stod det i ett sms. "Shit, tänk om någon dött!" tänkte jag och blev livrädd. Hade
försökt ringa mamma fyra gånger och hon inte svarat… ringde BMpå hemtjänsten och hon fick ur sig något om "hrrregud så skönt! Vi visste inte var du var!"
Då hade BM försökt ringa mig för att påminna om medicin. När jag inte svarade blev hon orolig och efter två samtal hörde hon med dom andra i gruppen. Någon hade möjligtvis sett mig köra utåt landet. Någon såg att Bengta inte var hemma… och så
började telefonkedjan… b ringde typ en jobbarkompis partner som kände en som på långt vis var släkt med min systers man Markus. (Som jobbade) Dom ringde runt mer i Vislanda om folk sett mig. Tillsist kom man på att man kan ju ringa min syster.
Som i sin tur nog undrade. "Ja Matilda var här, körde precis hem….." och sen hade någon på Björkliden sett mig nära hemmet.
Där jag glatt åt piggelin. Och ringde BM Jösses, hela Vislanda och min systers mans femånningar och Lönashult hela samlade kraften av hemtjänsten i Vislanda har varit på jakt. 😜 bara för att jag inte höll i mobilen på två timmar när jag inte visste
den var på ljudlös. Jag tackar för allt engagemang, i Vislanda är man inte osynlig! Men kunde dom inte åkt hem till mig? Kan inte låta bli at skratta åt saken men är givetvis ledsen om någon blev orolig. Det är läskigt hur två timmar ljudlös nästan
utlyser skallgång.
Kommentera