Dagarna går, konstigt nog. Jag kämpar på med min antibiotika. Den gör ju inte magen jätteglad direkt… vet att det är operation som väntar på mig. Antingen tills jag blir för infekterad eller tills bakterierna blir resistenta eller jag är less på antibiotika. Och då kommer de ta höftleden och det blir en så kallad slinkled. Då blir benet typ 30 cm kortare än det andra och jag kommer inte kunna gå på det men men eventuellt kunna stödja. Det är en operation jag vill skjuta upp in i det sista. 
    Varit lite tveksam till rehabövningar, men har kommit fram till att det är lika bra att göra dem, det är alltid bra att röra på sig. Det är tur att jag har en så pass stor lägenhet som jag har! Det gör att jag går ungefär tre till 4000 steg per dag, bara hemma. Och just nu är jag rätt nöjd med de mängderna även om jag har hört att det är 10 000 steg man ska ta per dag för att må bra. Men med mina 3000 steg är jag rätt nöjd och höften gör förbannat ont. Fysioterapeuten i kommunen ringde upp och undrade hur jag hade det. Blev glad över att hon ringde,  för att jag hade tänkt kontakta henne själv. Jag vet inte hur mycket jag får använda den infekterade höften och det visste ju inte fysioterapeuten heller, så hon skulle skicka något Messenger till läkarna och fråga. Sen kommer hon hem till mig och vi tränar lite och kör igenom mitt program typ. det är dock inte så peppande med rehabövningar hemma i ensamhet. Därför vill jag på intensiv rehab och träna hela dagarna i typ några veckor. Här i regionen är det bara Dagrehab kvar, för den rehabkliniken jag var inlagd på förra sommaren har stängt på grund av läkarbrist och sjuksköterskebrist. Synd, för de som går på Dagrehab så är det väldigt, väldigt långa resor ibland. Då är det rätt skönt att vara inneliggande.  
Apropå motion så måste jag ta sådana där Klexane sprutor igen. Såna där blodförtunnande.
(null)

Kommentera

Publiceras ej