Jag fyllde 40 den 19 april, och då var jag på sjukhuset ganska nyligen tagen ur respiratorn och inte alls pigg på kalas. Sedan har månaderna gått och mamma har väl pratat lite om att fira mig, men jag har känt mer och mer att "herregud
det är ju mer än ett halvår sedan jag fyllde" Men så förra veckan gjorde mamma och pappa slag i saken och beställde smörgåstårta och vanlig tårta och bjöd in släktingar. Så- Imorgon ska vi samlas hemma hos mamma och pappa och äta och
ha det gott. Men det känns liksom pinsamt att fira mig ett halvår senare. "Hurra hon överlevde år till" (ungefär!)
Men iallafall, det känns hedersamt att alla vill träffas och för att fira mig. Det är en ära! Hoppas bara att jag har kropp och hjärna imorgon till och klara av det också.
Foto: jag och pappa för 39 år sedan.
Kommentera