Jag har numera palliativ psykiatrisk vård. Var på samtal med min läkare Albinsson och jag sa att min vård inte är botande. Man släcker bränder och dämpar det värsta (även om jag hade önskat mer dämpning). Jag sa att jag vill
  • Vara symptomlindrad 
  • Bli litad och lyssnad på
  • Ha det värdigt
Då sa Albinsson att man börjat med något nytt:
Med palliativ psykiatrisk vård, som såsmåningom kommer ha ett annat namn för begreppet och tankesättet är nytt i Växjös psykiatri, menas att Man bryr sig inte om hur jag mår om ett eller tre år när recepten skrivs. Det brukar vara mycket gnäll kring morfin och sånt: likaså lugnande. Nix, siktet är att dämpa symptom och se till att jag har det så bra som det går just nu, just idag. Det är inte ofta en läkare skriver ut stora uttag morfin och stor dos Fentanylplåster samtidigt utan minsta kommentar eller oro kring beroende. Det är inte heller alltid lätt att få rejäla recept lugnande utan kommentarer om att stå ut eller gå i terapi. 
Nej. Jag ska få vara smärtlindrad så gott det går. Har jag ångest ska den dämpas. Framtiden kanske inte kommer och då får dom trösta sig med att man försökte se till att jag hade det så gott det gick.

Kommentera

Publiceras ej