Ja. Känner mig tvungen att uppdatera men orden fastnar. Vill skriva om Sip-mötet. Sip står för Samordnad Individuell Plan och är något man har rätt till enligt lag. Kommer tillbaka till min bokhylla, bilden som illustrerar mitt liv. Sjukdom
och vardag. Hemsjukvård och arbete. Det ska funka. Men troligtvis blir det inga studier i höst. Måste ta hand om det friska livet jag har och inte ta energi därifrån. Prioritera helt enkelt. Fast inget är bestämt än.
Något viktigt som kom fram under Sip-mötet var
"Jag kan inte planera och schemalägga mitt vårdbehov"
Vilket det känts som jag skulle göra. Liksom telefontid 07.30-08.00 vårdcentralen öppet 08-16. Och sen då? Och om jag behöver hemsjukvård på helgen? "vi gör bara planerade insatser" har hemsjukvården tydligt sagt. Läkaren Daniel
på vårdcentralen ringde mig igår och sa att det blir hanns uppgift att stödja hemsjukvården. Han berättade att hemsjukvården
är osäkra för att jag är så ung och har sådana doser som dom inte är vana vid.
Det blev visst bara sjukdomar i det här inlägget, men det är en del i mitt liv, precis som studiecirklar, familj och vardagligt liv är. Det går möjligtvis att kombinera! Kolla bokhyllan! Bland pocket, kort, pärmar, nallar, papper och annat
är där en hylla med handskar, kompresser, förkläden, tejp och medicin som ges direkt in i blodet. Den hyllan ser inte så skrämmande ut, den smälter rätt bra in i mitt sovrum. Det behöver inte vara värre (även om jag inte vill ha
den!)
Radikal acceptans.
Sluta kriga, börja leva!
Kommentera