Mänsklig överläkare

Jag var på endokrinmottagningen igår och träffade överläkaren Maria. Jag känner henne väl och Eller, tja vi har träffats flera gånger och hon har över 30 års erfarenhet,  så jag litar på henne. Hon har aldrig dömt mig på något sätt.
. Men den dagen var inte riktigt min dag, allt krånglade. Och under besöket när jag skulle ta på mig skorna krånglade det som tusan och Maria böjde sig fram och sa 
-vänta lite ska jag hjälpa dig!
Aldrig har jag väl varit med om en läkare som hjälper en patient att ha på sig skor. Var så medmänskligt på något sätt. och sedan strax före jag gick, så tog jag ryggsäcken och hon stannade till och sa
-Oj kom, jag ska hjälpa till och stänga dragkedjan ryggsäcken, annars kanske grejerna ramlar ut.
Och Maria började famla med mina dragkedjor, eller nej, fumlar är fel och då får hon är jäkligt skicklig. Men att hon hjälpte mig på med den ena skon och såg att min dragkedja var öppen och åtgärdade det  utan någon som helst anledning och utan problem har gjort mig så otroligt varm i hjärtat
(null)