Hej alla läsare! Jag har varit fullkomligt på botten. Har inte sett någon annan utväg än att dö. Aldrig varit så bestämd, så fylld av tomhet. Jag kände att jag tappat allt. Tyvärr har kommunen gjort en orosanmälan och det kan bli trubbel. Jag var förstörd av smärta och  tog överdos morfin. Allt har varit kaos.

Igår opererades handen och lite solsken kom. Min värld har blivit lite ljusare. Kanske behövde jag sjunka till botten för att vända, visserligen vill jag inte påstå att jag mår bra, men det är inte fullt så mörkt.
Intravenöst antibiotika, mediciner och massa. Ligger på sjukhuset avd 19. Ambulans tre gånger på en vecka. Mycket bråk.


På operation igår sa dom "hon är sliten" och då är det så. Det är inget dom säger lätt. Alla på op är sjuka, vissa svårt sjuka. Och ja, det är väl nio operationer nu. Två sepsis, två frakturer, skelettinfektion, liggsår, urinvägsinfektion och mängder påfrestande saker .

Första frakturen gick jag med i över en månad. Tror jag skrev om
Smärtorna 20/3 Op blev 18/5. Andra blev jag inte heller trodd. Inget svar på röntgen, ct sa ej skada sedan efterkontroll av ortopeden visade ny fraktur som ej går att fixa. Blodprov illa. Gula stafylokocker. Skyhöga infektionsprover och dåliga värden trots behandling. Kanske ett sista ljus nu. Kanske hopp bara för det är så mörkt. Kanske VildaMatilda är på väg tillbaka 
Peace
(null)





Kommentera

Publiceras ej