Triggvarning
Jag blev bara pausad nu, när jag ligger med tre katter runt mig och lyssnar på ekot. Minns en eftermiddag 2005 då jag vaknade till på min toalett på psykiatriska intensivvårdsavdelningen, Piva, av att någon blåste in luft i min mun. In i mina lungor. Mun
mot mun metoden. Hjärt lungräddning.
Jag hade knutit en snara. Och hade inte börjat andas när dom klippt upp. Jag minns känslan, hörde ringningar, mörkret. "Hon andas inte!" Så nära. Och jag vet inte ens vem som blåste in sin luft i mig och räddade mitt liv. Tror det var någon jag då hade
svårt för men har inget ansikte eller namn att minnas, tacka. Efter dom fått liv i mig fortsatte jag som ingenting. Fick syrgas och medicin för lungorna.
Men tack.
Och nyss var jag och handlade mat och kattsand. Livet har konstiga vägar
Kommentera