VildaMatilda

Ganska tidigt gick jag ut och tog min promenad. Det var inte ett dugg motigt att ge mig ut, trots att det var typ femtio nyanser grått ute. Benen var pigga men lungorna var inte helt okej. Inte en människa ute! Nöjd. Jag tror det har varit så lätt att ge mig ut för under hela förra sjukhusvistelsen intalade jag och motiverade jag mig själv att jag SKA ut varje dag, oavsett vad. Har du tänkt på det tillräckligt mycket... blir det så.

Nu har jag pplockat lite hemma och för ett tag sedan började jag känna mig mer hängig än vanligt. Kollade armen- porten är röd. Helvete också! För fan jag vill inte ha någon infektion i den!!!!! 

Imorgon leder jag studiecirkel och jag vill inte ställa in! Jag har inte haft en enda cirkel i hela november. Mina studiecirklar betyder så mycket för mig och det har verkligen känts skit att ställa in gång på gång. Vet inte hur deltagarna upplever inställda cirklar, men när jag skickade info om kommande cirkel var många på hugget!

Tog kort på picclinen för att ha att jämföra med. Det var svårt att ta foto, för plasten glänser och är lite skrynklig så det syns inte tydligt.

Snälla, ingen infektion, snälla, snälla. 

Låt mig få må bra. I alla fall  ett litet tag.