Gäddhäng

Idag tänkte jag gå i en klänning utan ärmar. Mitt främsta komplex har alltid varit mitt gäddhäng och någon gång back in the days på psyk satt jag och klämde mina då, magra överarmar med häng. En personal sa då:
-du. Du har annat än lite gäddhäng att ha komplex över. Se hur du ser ut med alla dina ärr. Det är det man kollar på, inte lite fett och skinn som hänger lite.

När jag drog på mig klänningen idag och såg mig i spegeln... såg jag mest gäddhäng. Men också ärren. Bleknade sedan låååång tid, så inget mer finns att göra, och jag ska träffa en person idag som inte riktigt vet hur jag ser ut utan långa armar på tröjor och klänningar. Som inte sett de stora, stora transplantaten på benen. Ärligt talat är jag nervös, men lite kaxig. Mitt gäddhäng och mina ärr är också en del av VildaMatilda, allt eller inget. Eller ...
Lite då och då, 
men vem ska tala om för mig vad jag borde skämmas för?
Skamma?
(null)