Det ringdes på dörren i stil med
"Bombhot, fara utrym huset nu!"
Kjell, min granne Kjell såklart. Han stod ned ett finurligt leende och ett stort paket och muttrade stammande fram 
"Jag ger ju honom presenter, så då vill han ju också ge."
Och det var en jättefin ängel på pidestal, gjort i gips!
(null)



Sen berättade han vart han köpt den, att det var rea och om sin ekonomi, sin pension och att han gått upp i vikt. Sedan fick han låna min våg. Två kilo upp konstaterade pensionären och upplyste att det blir knäckebröd och ägg till lunch. 
Sen blev nog det sociala för mycket, för han sprang hem till sig illa kvickt.

Kommentera

Publiceras ej