Det är nio år sedan mitt självskadebeteende avslutades och fortfarande kan jag bli lika illa bemött på akuten nu, som när jag kom in efter ha skadat mig. Egentligen borde inte en självskada vara anledning till att bli sämre bemött- men så är det.
Nu idag är jag på akuten och väntat fyra timmar utan att få ha träffat läkare. En undersköterska som var med på min vilda tid sa snäsigt:
-ja du är ju inte högprioriterad direkt ska du veta
Med likadant tonfall och samma taskiga attityd som om jag hade kommit in efter ha skurit mig.
Ursäkta. Men. Jag är Matilda, egenföretagare, självständig och fri från skador och psykiatri. Hur skulle det vara att lägga ett beteende som fanns fram tills nio åt sedan, bakom oss? Placera det i arkivet för att glömmas?
3 kommentarer
Vera
11 Feb 2019 00:04
Med risk för att verka otrevlig, så i all välmening, så gör jag det du bad oss att göra, säga till om du djupnar in i svält.
Svält/anorexi/bullimi hamnar under ett självskadebeteende & tyvärr, så är det det de ser.
Jag har inga lösningar åt dig, hur man ska kunna stoppa ditt beteende, men det kanske bara är du själv som kan.
Jag vill dig 100% väl ojag förstår att det är tufft o att du kanske inte gillar det jag skriver, men jag bryr mig iaf - älskade vilda Matilda, röda krulltott, du är bäst glöm inte att vi läsare bryr oss & fortsätter läsa 🌸❤️ kram vera
Vera
12 Feb 2019 00:54
Jag kanske misstar dig totalt, men det svänger i matbranchen lite... Men visst har du "haft" ätstörning?
Vad det gäller självskada/ätstörning, det är något kroppen tar stryk av. Kontentan är lika svår.
Det jag ville säga med detta va dels att du bad oss säga något, vilket jag gjorde.
Det andra är inte lika "uppmuntrande att höra"... Men jag tror att vården ser dig som du inte vill.
Det är tragiskt eftersom du är du, fast idag har du hittat andra sätt att hantera det som är asjobbigt istället.
Hoppas du förstår.
Kram Vera :)
Amanda
13 Feb 2019 19:44
Vera, jag blir väldigt förvirrad av dina två kommentarer här!
Matilda är ju fysiskt sjuk. Du måste ha läst in så mycket mer i det här inlägget än jag.
Och som Matilda skriver, oavsett om det är somatiskt eller psykiatriskt ska en kunna lita på att bli bemött på ett bra och trevligt sätt!
Kram
Kommentera