För exakt tio år sedan, på dagen blev jag överraskande, oförberedd utskriven från K-enheten, på rättspsyk i Växjö och har sedan dess varit total herre i mitt liv och inte utsatt för några tvångsåtgärder. Jag gick in på rond vid tio och
några timmar senare befann jag mig i min obebodda lägenhet med mina tillhörigheter jag haft på rättspsyk netstopppade i tre sopsäckar. Inte trodde jag då att mitt liv skulle bli så bra som nu. Att jag inlett arbete med omsorgen i Växjö, min idé "drömprojektet"
köptes fullt ut av kommunen och att jag sedan höll i mitt livs första studiecirkel som nog gick hem och känslan är sådär överväldigande glad och tacksam. Inget är självklarheter och varje guldkorn vill jag se och uppmärksamma. De här tio åren har
inte varit lätta och bitvis har jag famlat i mörker och blindo. Men en sådan här dag, med de mötena o h jobbet ser jag ljuset tydligt.
Tack. Tack livet.
Kommentera