Den här texten har i särklass varit det mesta viktiga för mig för att våga söka mig utanför vården.
Där ute blir det sommar och vår och höst och vinter
Här inne verkar tiden inte gå
Där ute faller natten, där ute kommer dagen
Här inne är en lampa som står på
Där ute finns det glädje, förhoppningar och frihet
Här inne härskar regler och förbud
Där ute surrar humlor, där ute kvittrar fåglar
Här inne är man fångad i en bur
Jag vet det finns en annan värld, jag vet det inte är som här , på andra sidan stjärnorna nånstans
Där utanför finns livet, det bultar och pulserar
Här innanför går allting på rutin
Där utanför finns mänskor som skrattar och flanerad
Här inne ska man va som en maskin
Jag vet jag längtade hit en gång, jag vet nu vill jag härifrån på andra sidan stjärnorna nånstans
Det sägs att den som väntar på nåt gott får vänta länge, så får man då belöningen tillslut. Men jag kan inte vänta, mitt liv är alltför dyrbart. Så ge mig hela världen -jag vill ha den här och nu
Jag vet det finns ett annat liv, jag vet , jag vet jag hittar dit, på andra sidan stjärnorna nånstans
den här sången (ur musikalen dåliga mänskor) har varit en stor orsak till att jag vågade söka efter ett liv utanför psykiatrin. Det låter konstigt, ingen vill väl vara patient? Men är det det enda du har, vet du inget annat. Jag lyssnade
på låten om och om igen i Sundsvall och hela tiden växte längtan sig ut större och jag såg vilken industri psykiatrin var. Som en maskin. Med regler och förbud och en lampa som står på dygnet runt. Tack vare Mikael Wiehe som skrev låten
vågade jag längta bort.
Jag kan inte beskriva storheten i vad låten gjorde, det är helt omöjligt. Men den fick mig att se industrin som också kallas psykiatrisk vård. Och då vågade jag lämna den.
1 kommentarer
Vildängel.
28 Dec 2018 11:37
Otroligt vacker text. Har aldrig hört den innan så den måste jag kolla upp
Kommentera